I lördags fyllde jag år. Mannen i mitt liv frågade mig några dagar innan hur jag ville fira min dag och eftersom jag inte är så mycket för kalas så bestämdes det att vi skulle åka till Hallarna i Halmstad och shoppa. Hela eftermiddagen ägnades åt att gå i butiker och jag blev ordentligt bortskämd. Födelsedagen avrundades med en god middag på restaurang. Bara jag och min älskling. Ingen stress inget krångel - bara lugn och ro. Dagen efter bjöd vi hem min son på middag och tårta.
Det är så här jag vill ha mina födelsedagar hädanefter, slippa känna stress och press över att ordna kalas och krångel. Under hela min uppväxt har jag tvingas leva med en mamma som var tokstressad, irriterad och aggressiv varje gång någon i familjen fyllde år. Allt skulle vara så perfekt med hembakade kakor och tårta och inget fick bli fel. Till vilken nytta? Det skapades ju liksom inte någon lycklig födelsedag för någon. Det här beteendet tog jag själv med mig som vuxen och slutade inte med det förrän hela min kropp sa ifrån att den inte orkade längre. Då tog självklart det dåliga samvetet över istället och talade om för mig vilken dålig människa jag var som inte kunde ordna med kalas eller fest. Men fuck it! Min födelsedag är min dag och jag gör vad jag vill med den. Nästa år fyller jag jämnt och då kommer vi med all sannolikhet inte att befinna oss i Sverige.
Jag blev väldigt gratulerad av vänner, bekanta och kollegor. På Facebook var det en bra bit över 100 personer som uppmärksammade min födelsedag. I ett DM på Instagram hade två av mina fina kollegor spelat in ett videoklipp där de sjöng för mig. Jag blev både varm i hjärtat och alldeles rörd av allt.❤️
Vill avsluta inlägget med att tillägga att jag aldrig någonsin igen kommer pressa mig själv till något som jag själv egentligen inte vill bara för att andra förväntar sig det av mig. Aldrig mer! Jag jobbar just nu stenhårt på mig själv. Resten av mitt liv tänker jag må bra. Punkt slut!
Hej så länge!
No comments:
Post a Comment